Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och enskild väg

Denna broschyr innehåller information om hur Du på ett säkert och rätt sätt kan lägga virke och skogsbränsle på ett praktiskt och trafiksäkert sätt. Broschyren förtydligar vad vägområde innebär, hur travar kan placeras och utformas, samt hur tillstånd söks.

Vem ger tillstånd?

Allmän väg

  • Inom vägområdet – kontakta Trafikverket.
  • Utanför vägområdet – kontakta markägaren och länsstyrelsen.

Generella tillstånd för upplag inom vägområdet som gäller för flera vägar inom
ett län kan du söka hos Trafikverket.

Enskild väg

  • Inom vägområdet – kontakta väghållaren.
  • Utanför vägområdet – kontakta markägaren.

Avläggsinstruktion broschyr PDF

Trafikverket

SIK (Skandinavisk Infrastukturkomp.) Arbete på väg

,

Entreprenader som åberopar kompetenskrav enligt SIK-modell (Skandinavisk Infrastukturkompetens) ska certifieras i fyra nivåer:

Nivå 2:
Kompetenskrav för förare av vägunderhåll-, service- och arbetsfordon inklusive fordon med skyddsfunktion.

Nivå 3A:
Kompetenskrav för utmärkningsansvariga.

Nivå 3B:
Kompetenskrav för trafikdirigering vid vägarbete.

Nivå 4:
Kompetenskrav för att styra och leda entreprenaden samt ansvar för trafik och skyddsanordningar.
Som hjälpmedel för att förbättra kompetensen inom ovanstående nivåer rekommenderar Trafikverket
kunskap om innehållet i Trafikverkets tekniska råd för arbete på väg (TRVR APV (TDOK 2012:88)) och Trafikverkets broschyrer ”Arbeta med väghållningsfordon- hur du ska varna, vägleda och värna för en säkrare arbetsmiljö” och ”För din och trafikanternas säkerhet- utmärkning och utsättning av vägmärken och skyddsanordningar vid vägarbeten”.

Beställ eller ladda ner materialet via Trafikverkets webbutik.
Kravställd kompetens ska certifieras genom ett kunskapsprovenligt kompetenskrav nedan.
All personal i entreprenaden och som befinner sig inom vägområdet ska inneha godkänd certifiering före byggstart.

  • Definiera nödvändig kompetens för personal som utför arbeten i förhållande till ställda
krav för Arbete på väg.
  • Värdera personalens kompetensnivå i förhållande till kravställd kompetens.
  • Genomföra utbildning eller andra åtgärder för att uppnå kravställd k
ompetens.
  • Värdera effekten av de kompetenshöjande åtgärderna.
  • Klargöra för personalen hur deras kompetens bidrar till att uppnå ställda krav för Arbete på väg.
  • Dokumentera genomförda kompetenshöjande åtgärder.

Hela Trafikverkets text om SIK och Arbete på väg finns här:
Beskrivning av SIK kompetenskrav enligt Nivå 2, 3A, 3B och 4. SIK Kompetenskrav Arbete på väg.


Fallskydd – Arbetsmiljöverket

Fallskydd

En fallskyddsutrustning består av flera delar som kan kombineras eller användas separat. Den som använder fallskydd bör få utbildning i hur man ska använda, koppla och prova utrustningen före användning. Man ska även känna till riskerna med att använda utrustningen felaktigt och hur man sköter och underhåller den. Praktiska övningar ska alltid ingå i utbildningen.

Kontrollera fallskyddet ofta

Varje gång man använder utrustningen ska man kontrollera innan att sömmarna är hela och att det inte finns synliga skador på de olika delarna. En behörig person ska kontrollera fallskyddet minst en gång om året, eller när det har utsatts för onormal påfrestning. Man ska aldrig använda skadad utrustning. Den ska i stället kasseras eller lämnas in för reparation enligt tillverkarens bruksanvisning.

Beräkna den fria höjden

Fallskyddssystem kräver ett visst fritt utrymme under användaren för att kunna bromsa in när det sker ett fall. Tillverkaren anger i bruksanvisningen hur den fria höjden ska beräknas för utrustningen.

Se till att det finns en räddningsplan

Om man faller och blir hängande i en fallskyddssele riskerar man att drabbas av hängtrauma, vilket kan leda till allvarliga skador och till och med dödsfall. Det är därför viktigt att det finns rutiner för hur en snabb och säker räddning ska genomföras.

Ställ frågor och arbeta säkert

När man kombinerar olika delar som kan kopplas ihop till en fallskyddsutrustning, ska man ställa sig följande frågor:

  • Är komponenterna lämpliga att använda så här?
  • Hur ser arbetsstället ut, och har vi tagit hänsyn till lutningen, placeringen av förankringspunkten och användningsmiljön?
  • Är utrustningen rätt för användarens kompetens och erfarenhet?
  • Passar delarna ihop?
  • Har vi tagit hänsyn till de ergonomiska aspekterna genom att välja en sele och fästpunkter som minimerar obehaget och belastningen på kroppen för användaren?
  • Har vi utgått från användningsbegränsningar enligt tillverkarens bruksanvisning?
  • Behöver vi åtgärda något för att underlätta en säker och effektiv undsättning och för att undvika ett hängtrauma om någon skulle falla?
  • Har vi kontrollerat förankringspunktens läge och styrka?

Information som ska finnas i bruksanvisningen

Delarna i fallskyddssystem och fallhindrande system säljs ofta som enskilda produkter. Man måste förvissa sig om att alla delar som ingår i systemet passar med varandra så att det färdiga fallskyddet skyddar som det ska. Vilka delar som kan användas tillsammans ska tydligt framgå av tillverkarens bruksanvisning. Om det inte framgår klart av bruksanvisningen hur och när man använder komponenterna ska man kontakta tillverkaren eller leverantören för mer information.

Bruksanvisningen ska innehålla uppgifter om lämpliga förankringspunkter och minimikrav på deras hållfasthet. Normalt krävs en statisk hållfasthet på minst 10 kN.

Fallhindrande system

Ett fallhindrande system är inte avsett att stoppa eller bromsa ett fritt fall. Det ska enbart göra att användaren inte kan komma fram till områden där ett fritt fall kan inträffa. De är inte lämpliga att använda när man behöver stödja sig på utrustningen under arbetet. Däremot passar de bra att använda på platta tak eller på tak med liten lutning där det inte finns risk för att halka och bli hängande.

Ett fallhindrande system består av flera delar: en förankringsanordning, ett stödbälte, helsele eller sittsele och en fallstoppslina eller en lina för arbetspositionering. Linans maximala längd ska vara avpassad så att användaren aldrig kan nå en plats där han eller hon riskerar att falla. Man ska även ta hänsyn till förankringsanordningens läge och eventuella deformation.

System för arbetspositionering

I ett system för arbetspositionering får man stöd från utrustningen. Det kan man till exempel använda när man utför stolparbete eller vid arbete på lutande tak. Om det finns risk för fritt fall ska det alltid kombineras med ett fallskydd. Ett system för arbetspositionering består av flera delar: en förankringsanordning, en helsele eller sittsele och en ljusterbar lina för arbetspositionering.

Reparbete

När man utför reparbete hänger man fritt i en lina, vilket gör att man kan röra sig upp och ned mellan olika nivåer. Ett system för reparbete förhindrar eller bromsar ett fritt fall, och det kan även användas för arbetspositionering. Arbetslina och säkerhetslina ska vara separat förankrade i en förankringsanordning och ska ha en justeringsanordning på varje lina för att möjliggöra att man kan röra sig uppåt och neråt längs linan. Justeringsanordningen ska på arbetslinan motsvara typ B eller C enligt EN 12841 och på säkerhetslinan motsvara typ A enligt EN 12841.

Det ska finnas två olika fästpunkter på selen, en låg för justeringsanordningen på arbetslinan och en högre på säkerhetslinan. Kopplingen mellan användaren och arbets- och säkerhetslinan ska alltid vara via selen även om ett säte används.

Läs mer: AFS2006_04 Användning av arbetsutrustning november 2010 AFS 2006:4 finns särskilda regler om reparbete.

Personligt fallskyddssystem

Om det finns en risk för fritt fall ska man alltid använda ett personligt fallskyddssystem. Det bromsar ett fritt fall och förhindrar att man slår i marken, dessutom gör det att användaren hänger upprätt efter ett fall. Däremot hindras man inte att nå platser som kan innebära risk för fritt fall.

Exempel där man använder fallskyddssystem är vid arbete på branta tak och balkkonstruktioner, klättring och arbete i vertikala stegar, montering av byggnadsställningar, brytning i gruva och inspektion av stål- och betongkonstruktioner. Ett personligt fallskyddssystem består av följande komponenter:

  • en lämplig förankringsanordning
  • en helsele
  • ett kopplingssystem med falldämpande funktion bestående av antingen en:
  •     falldämparlina eller 
  •     fallskyddsblock med falldämpande funktion eller
  •     styrt glidlås på fast förankrad lina eller skena
  •     styrt glidlås på flexibel förankringslina

Förankringsanordningar

Ett fallskydd ska alltid förankras i en lämplig förankringsanordning enligt tillverkarens bruksanvisning för fallskyddet, exempelvis kan vissa flexibla förankringsanordningar vara olämpliga att använda tillsammans med vissa delar i fallskyddet.

Mobila förankringsanordningar ska uppfylla kraven enligt EN 795 och vara CE-märkta. Förankringsanordningar som är en del av en struktur eller utrustning ska uppfylla kraven på förankringsanordningar enligt relevant standard för produkten eller utrustningen. Det gäller exempelvis förankringsanordningar på gångbryggor på tak eller på arbetsplattformar. Om det inte finns godkända förankringsanordningar tillgängliga så kan fallskydd förankras i en annan punkt som klarar en statisk belastning på minst 10 kN om inte bruksanvisningen till fallskyddet anger annat.

Källa: Arbetsmiljöverkets hemsida

Arbetsmiljöverkets regelsamlingar om Arbetsmiljö

På Arbetsmiljöverkets hemsida finns det all information och text som företag ur olika branscher behöver. Det är fullt möjligt att beställa materialet i fysisk form och broschyrer men det går också att se materialet i PDF-format och ladda ner för egen utskrift, gratis.

Kopierat rakt från AV:s hemsida:

Arbetsmiljöreglerna i Åkeripaket paketet kan behövas kompletteras med regler / föreskrifter som berör den lokala arbetsplatsen. En förutsättning är även att (det allmänna) grundpaketet finns tillgängligt.

Det finns också temasidor om Transport, Truckar, med flera, Rapporter, Informationsbroschyrer samt Böcker som kan vara av intresse för arbetsmiljön.

 

Innehåll Åkeripaket

Föreskrifter:

ADI-broschyrer:

 

 

Arbetsmiljöverket om praktikanter och ansvar

,

Direkt hämtat från Arbetsmiljöverkets hemsida angående praktik, följ länken för att läsa, mer info finns på www.av.se.

Länk till dokument

Några matnyttiga punkter om skolans och arbetsplatsens ansvar. Nu till hösten brukar praktikanter ofta skickas till nya spännande arbetsplatser och vi tycker det kan vara bra att ha den viktiga informationen från arbetsmiljöverket om just detta till hands.

Information om lyftanordningar och lyftredskap

,

Detta är från Arbetsmiljöverkets författningssamling om ”Användning av lyftanordningar och lyftredskap”, senast uppdaterad 2010. Det är alltså inte ny information men det är ändå viktig information som kan innebära katastrof om informationen inte tas i åtanke.

Vissa maskiner som är tillämpade för annat arbete kan ändå fungera som lyftanordningar, till exempel jordförflyttningsmaskiner som hanterar fritt hängande laster.

På kranar ställs krav om god kontroll över manuell inpassning av last, andra maskiner vars syfte inte är att lyfta fritt hängande last brukar inte uppfylla kraven på god kontroll. Vissa maskiner, t.ex lastmaskiner och grävmaskiner med kranarm brukar ha skyddsanordningar inbyggda som känner av dynamiska påkänningar eller överlast.

Här kan det krävas att man minst har kursen säkra lyft och lasthantering som är den minsta utbildningen. Sen fortsätter vi de olika utbildningarna med telfer, travers.

Här har vi utbildningar från talja och block till lyft obegränsade mängder på Kärnkraftverk.

Titta gärna på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se sök på sanktionsavgifter 2014 så hittar Ni vad det kan kosta Ert företag om utbildning saknas.

Ring gärna och prata med Magnus på 0730-630 350

 

 

Dokument och övrigt information

Fram tills att vi fått in våra egna mallar så går det fint att gå in på Transportfackets hemsida www.tya.se där går man in under fliken truck och maskin i den gråa marginalen till vänster.
Sedan dyker fliken blanketter och broschyrer i pdf.
Upp under i samma kant tryck där sen kan man leta sig fram bland dokumenten.